Dåliga nyheter säljer bättre än goda nyheter, sägs det. Jag ska ge några exempel på hur en nyhet kan ändras från god till dålig med hjälp av hur statistiken används.
Årligen rapporteras det friskt om midsommartrafikens offer men också om det årliga antalet döda i den svenska trafiken. Antaler döda i den svenska trafiken per år är ganska stabilt, något som är negativt ur Nollvisionens öga. Sällan ställs dock dessa absoluta tal i relation till den totala trafiken, till exempel totala antalet bilar i landet - som ökar. Alltså minskar faran i trafiken.
Senast idag (24/6-07) rapportera SvD om en ökning i antalet larm om farlig mat från Kina. Importen från Kina ökar ständigt och då ökar ju också antalet larm, även om risken för att just den produkt du köper är farlig inte nödvändigtvis har ökat.
En annan klassiker är när det rapporteras att antalet invandrare i brottsregistret ökat. Något som givetvis är illa i sig men som också kan användas av främlingsfientliga partier i sina argument. Glömmer man då att ställa detta absoluta tal mot antalet invandrare (som ju också ökar ständigt) så kan man lätt tro att invandrare är mer kriminella än andra. Ofta finner man i realiteten att andelen kriminella bland invandrare är lägre än den för infödda medborgare.
Antalet anmälda våldtäkter ökar. Bra eller dåligt? När statistiken kom ut reflekterade media aldrig över nyheten utan framställde den givetvis som något negativt. Men är det nödvändigtvis så att antalet våldtäkter har ökat? Kan det inte vara en god nyhet, ett fler vågar anmäla. Till exempel kan det ju tyda på att samhället har lyckats bli mer jämställt, att signalen att våldtäkt är aldrig ok, det är aldrig offrets fel och man ska inte skämmas för att anmäla har nått ut! I likhet kan ju nämnas den feldragna slutsatsen att kriminaliteten ökat som en följd av att antalet poliser ökat då man använder antalet brottsutredningar som mått för kriminalitet.
Visst kan det finnas ett värde i att nämna absoluta tal men jag skulle vilja se att de relativa måtten redovisas också. Kanske det är en resursfråga. Så sent som i förra veckan skrevs det i DN att journalister nuförtiden är så pressade på tid att det kompromissas med innehållet. Det finns ingen tid för att reflektera över ovan nämnda saker.
Är relativa mått alltid mer rättvisande? NCAP:s säkerhetsbetyg på bilar (1-5 stjärnor i krocktest, där 5 är bäst) är ett relativt betyg till vilken klass bilen tillhör. Visst, man ska jämföra lika med lika och då är NCAP:s mått rätt. Tyvärr kan det ge sken av att det inte finns något "trade-off" mellan säkerhet och miljö, en osanning. Du skulle till exempel ofta sitta säkrare i en 4-stjärnig stadsjeep än en 5-stjärnig småbil.
Summa summarum, snälla inkludera mer statistik så vi kan få en mer nyanserad bil av verkligheten!
24 juni 2007
17 maj 2007
Metro (Skåne) den 16 Maj, 2007
Följande stod att läsa på första sidan av Metro (Skåne) 16 Maj, 2007:
Varför handlar du inte på internet?
1. Handlar hellre i butik 40 %
2. Okunskap eller rädsla 34 %
3. Svårt att se hur varan ser ut 24 %
(Frågan ställdes till internetanvändare)
Eftersom den svarande ju måste avslöjat att den inte handlar på internet för att frågan "varför inte" ska bli aktuell, har den svarande redan tagit ställning till huruvida den föredrar att handla från butik eller på internet* - den handlar hellre i butik. Således är svarsalternativ 1 överflödigt.
Visserligen skulle svarsalternativ 1 kunna passa för den som varken instämmer med 2 och 3. Då är frågeställning utformad så att man ställer sig nekande till två alternativ av tre snarare än att man ställer sig jakande till ett alternativ av tre. Men enligt samma resonemang så har den som valt 2 eller 3 också ställt sig nekande till 1 - vilket blir en självemotsägelse, eftersom den redan avslöjat att den hellre handlar i butik för att frågan ska bli aktuell.
Om istället alternativ 1 skulle vara "vet ej" (eller "av ingen särskild anledning") skulle denna självemotsägelse försvinna. När någon väljer 2 eller 3, är det också konsistent att välja bort "vet ej" eftersom man ju uppenbarligen vet varför man inte handlar på internet.
Det är inte säkert att detta helt löser problemet, eftersom man kan välja 2 men ändå tycka att 3 också stämmer - man vill genom att ställa sig jakande till ett alternativ av tre inte nödvändigtvis neka till de två andra. Lösningen kan ligga i att frågeställning utformas så att ett jakande svar inte medför två nekande svar, t ex genom att ha en prioritering med. Frågan blir istället "vilken av dessa tre passar bäst in som anledning till att du inte handlar på internet?". Nu väljer man inte emot två alternativ av tre, man väljer för ett alternativ av tre. Notera att detta inte nödvändigtvis betyder att man inte väljer emot något av de andra alternativen, men detta påverkar inte konsistensen, som vi kommer se. Som bevis, låt oss beakta följande:
"Vilken av dessa anledningar passar bäst in som anledning till att du inte handlar på internet?"
1. Vet ej
2. Okunskap eller rädsla
3. Svårt att se hur varan ser ut
Olika uppfattning och svar blir:
x. Man vet inte, då väljer man för alternativ 1. Samtidigt väljer man emot 2 och 3, vilket är konsistent.
xx. Man tycker att 2 och 3 stämmer (och således vet man, så 1 stämmer inte) men man väljer för den av 2 och 3 som dominerar. Vi har fortfarande inte valt emot den av 2 och 3 som stämmer sämre, men visst har 1 valts emot. Detta är också konsistent.
xxx. Man tycker att 2 stämmer, men inte 3. Man väljer för 2, emot 3 och givetvis emot 1. Motsvarande gäller för om man tycker 3 stämmer men inte 2. Igen, detta är konsistent.
Sådärja, nu var det löst.
Som källa angavs Posten, se sidan 9 i postens rapport Distans-handeln 2007 http://www.posten.se/img/cmt/PDF/distanshandeln_2007.pdf
OBS! Länken till Metro finns antagligen kvar till runt den 23 Maj 2007.
* Om man bortser från postorderhandeln som kan vara ett tredje alternativ.
Varför handlar du inte på internet?
1. Handlar hellre i butik 40 %
2. Okunskap eller rädsla 34 %
3. Svårt att se hur varan ser ut 24 %
(Frågan ställdes till internetanvändare)
Eftersom den svarande ju måste avslöjat att den inte handlar på internet för att frågan "varför inte" ska bli aktuell, har den svarande redan tagit ställning till huruvida den föredrar att handla från butik eller på internet* - den handlar hellre i butik. Således är svarsalternativ 1 överflödigt.
Visserligen skulle svarsalternativ 1 kunna passa för den som varken instämmer med 2 och 3. Då är frågeställning utformad så att man ställer sig nekande till två alternativ av tre snarare än att man ställer sig jakande till ett alternativ av tre. Men enligt samma resonemang så har den som valt 2 eller 3 också ställt sig nekande till 1 - vilket blir en självemotsägelse, eftersom den redan avslöjat att den hellre handlar i butik för att frågan ska bli aktuell.
Om istället alternativ 1 skulle vara "vet ej" (eller "av ingen särskild anledning") skulle denna självemotsägelse försvinna. När någon väljer 2 eller 3, är det också konsistent att välja bort "vet ej" eftersom man ju uppenbarligen vet varför man inte handlar på internet.
Det är inte säkert att detta helt löser problemet, eftersom man kan välja 2 men ändå tycka att 3 också stämmer - man vill genom att ställa sig jakande till ett alternativ av tre inte nödvändigtvis neka till de två andra. Lösningen kan ligga i att frågeställning utformas så att ett jakande svar inte medför två nekande svar, t ex genom att ha en prioritering med. Frågan blir istället "vilken av dessa tre passar bäst in som anledning till att du inte handlar på internet?". Nu väljer man inte emot två alternativ av tre, man väljer för ett alternativ av tre. Notera att detta inte nödvändigtvis betyder att man inte väljer emot något av de andra alternativen, men detta påverkar inte konsistensen, som vi kommer se. Som bevis, låt oss beakta följande:
"Vilken av dessa anledningar passar bäst in som anledning till att du inte handlar på internet?"
1. Vet ej
2. Okunskap eller rädsla
3. Svårt att se hur varan ser ut
Olika uppfattning och svar blir:
x. Man vet inte, då väljer man för alternativ 1. Samtidigt väljer man emot 2 och 3, vilket är konsistent.
xx. Man tycker att 2 och 3 stämmer (och således vet man, så 1 stämmer inte) men man väljer för den av 2 och 3 som dominerar. Vi har fortfarande inte valt emot den av 2 och 3 som stämmer sämre, men visst har 1 valts emot. Detta är också konsistent.
xxx. Man tycker att 2 stämmer, men inte 3. Man väljer för 2, emot 3 och givetvis emot 1. Motsvarande gäller för om man tycker 3 stämmer men inte 2. Igen, detta är konsistent.
Sådärja, nu var det löst.
Som källa angavs Posten, se sidan 9 i postens rapport Distans-handeln 2007 http://www.posten.se/img/cmt/PDF/distanshandeln_2007.pdf
OBS! Länken till Metro finns antagligen kvar till runt den 23 Maj 2007.
* Om man bortser från postorderhandeln som kan vara ett tredje alternativ.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)